När jag var liten (läs högstadiet, innan dess fick jag knappt äta godis för min mamma) gick vi varje rast till Götahallen vid Norrehedskolan och tjomlade. Vi köpte där Björnbär i alla upptänkliga varianter (fast mest salta förståss) sura S, (vi ville ha de gröna, fast man fick inte välja sa surtanten) bumlingar, (gröna och svarta) och kamelonter, (smakade fanta, röda på utsidan och gula inuti). Ibland gick vi i stället till triangeln och köpte droppar. 10 öre styck.. Man ville ha 10. Antar att påsen kostade mer än vad de fick ut av att sälja godiset. Ibland gick man till fritisgården och köpte tuggummi, Jenka, Skake, Funny och så vidare. Annars stod man i nån annan tjolle och köpte styckvis. 50 öre/biten. En sån och en sån och en sån...... Detta var alltså innan lösgodiset kom till stan. Åsså kyrkodiscona förståss med banana skids och de som var gröna fast likadana och sura. Man blev grön på tungan av dem. Det blev man också av klubborna som var fyrkantiga i olika färger med vitt i. Sen fanns det ju frukter med surt pulver i. Det frätte. Antar att jag kan hålla på hela dagen, men jag slutar på topp!
...och ja S jag följer gärna med på den roadtrippen....men vem av oss kör?
Nästa ämne: När jag körde bil första gången själv.... = )
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar