Några MJ-minnen borde ju sitta på sin plats nu. Jag kommer ihåg "Black or white-hysterin" i alla fall. De ständiga kommentarerna från mig och andra om hur han kunde sjunga "it don´t matter if you´re black or white" när han själv opererade sig vitare. Om det nu var sant att han gjorde detta. MJ-fansen hävdade att det var en sjukdom (vitiligo om jag inte minns fel), men vad vet jag. Jag kommer också ihåg att det följde med några klistermärken med en Kalle Anka-tidning en gång. Det var en vit handske och apan. Bubbles. Man imponerades också av de som kunde härma Michaels moonwalk och sedan ta sig i skrevet och skrika "Auw!". Ett tag florerade ju även rykten om att Michael och hans syster LaToya Jackson var samma person. Janet var nog inte involverad i den teorin; hon bröstchockade alla på någon gala istället.
Hur som helst, Michael var en person som man har förfärats, förskräckts och fascinerats av, och hans död kommer att skrivas till historieböckerna som lika mystisk som Elvis. Men han gjorde bra musik.
Och om glassar säger jag: Nogger, alltid Nogger. Kanske en Piggelin ibland.
Nästa ämne: Allsång på Skansen vs Lotta på Liseberg
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar